Hopp!
Ja vad ska man säga? Fick mig verkligen en chock för ca sex veckor sen när vågen visade på över 125 kilo. Jag blev rädd, inte bara för vikten utan även alla hälsorisker det medför. Det var dags att inse att man inte kan fortsätta på samma vis. Att blunda för sin livsstil. Jag funderade allvarligt på operation. Även om vi började träna igen så var jag också rädd för att åter igen hamna i jo-jo bantningen. Något måste förändras. Som tur var hittade vi LCHF. Hur det fungerar, om det är insulin-nivån, kaloriintaget eller något annat spelar ingen roll. Det fungerar! Jag kan äta mig mätt och hålla mig mätt. Ingen kaloriräkning, ingen vägning. Sockersuget är lågt. Det känns som om normalvikt kanske inte är en omöjlighet ändå.
Det känns så roligt att jag och Pernilla kan äta och träna tillsammans och verkligen uppnå resultat. Det ger mig hopp om framtiden! Pernilla tycker jag är stark som håller mig ifrån sötsaker och kolhydrater. Men som alltid hämtar jag styrkan från henne.
Tillsammans kommer vi att lyckas!
I all framgång kommer också tankar om hur det ska bli i framtiden. Kommer viktnedgången att påverka oss? Kommer vi att bli så tagna av den eventuella nya uppmärksamheten att vi glömmer bort varandra. Nej, jag tror inte det. Vi gör den här resan tillsamman, för varandra och för oss själva. Det är för Pernilla jag vill vara snygg, slank och frisk. Framförallt frisk. Det är för Casper jag vill ha orken och energiresurserna som krävs för att vara en riktigt bra pappa.
Jag kommer aldrig glömma varifrån jag kommer, eller var jag hör hemma. Hos min familj!
Det känns så roligt att jag och Pernilla kan äta och träna tillsammans och verkligen uppnå resultat. Det ger mig hopp om framtiden! Pernilla tycker jag är stark som håller mig ifrån sötsaker och kolhydrater. Men som alltid hämtar jag styrkan från henne.
Tillsammans kommer vi att lyckas!
I all framgång kommer också tankar om hur det ska bli i framtiden. Kommer viktnedgången att påverka oss? Kommer vi att bli så tagna av den eventuella nya uppmärksamheten att vi glömmer bort varandra. Nej, jag tror inte det. Vi gör den här resan tillsamman, för varandra och för oss själva. Det är för Pernilla jag vill vara snygg, slank och frisk. Framförallt frisk. Det är för Casper jag vill ha orken och energiresurserna som krävs för att vara en riktigt bra pappa.
Jag kommer aldrig glömma varifrån jag kommer, eller var jag hör hemma. Hos min familj!